Det finns ett stort intresse för exoter inom skogsbruket och i denna rapport behandlas klippgran (Abies laciocarpa) och Contorta (Pinus contorta). Vid undersökningen av dessa trädsorter jämfördes diameter och höjdtillväxt med Gran (Picea abies) och björk (Betula pubescens). Mätningarna utfördes på lokaler i Strömsunds kommun i Jämtlands län vid Näxåsen (Strömsund) och runt Jorm i Frostviken på SCA:s marker.

Sitka spruce (Picea sitchensis) is not considered to be a native species to Swedish forests. It´s origin is the pacific coast of Northern America, an area that is dominated by a coastal climate which makes it likely to believe that it would be well suited for growing in the south-west of Sweden. This study aims to investigate the gain in production that can be reached by growing sitka spruce instead of Norway spruce (Picea abies) in the county of Halland. A regression model based on data from forest experiments was produced to explain the gain in production. This model was based on elevation and annual precipitation. The model was then used to create a map layer in arcGIS that shows the gain of volume in comparison to Norway spruce in percent. An analysis was carried out to find what share of the forestland in Halland county that fell into four different classes of production gain.

Resultat från 3 olika bestånd i Västra Götaland. Åldern på bestånden är 30, 50 och 50 år. Varje provyta var 100 m2. Bestånden har vuxit utan gallring och gödsling och skötts enligt en metod som kallas Hyssnametoden. Syftet med studien var att beskriva, följa upp och utvärdera effekterna av en alternativ skogsskötselmetod.

För att växter ska växa bra krävs det en mix av olika näringsämnen där de två viktigaste näringsämnena normalt sett är kväve (N) och fosfor (P). Det är viktigt att mixen av olika näringsämnen passar växtens behov samt att näringsämnena är möjliga för växten att ta upp. Det får inte heller vara för mycket av ett näringsämne då detta kan leda till förgiftning. Denna studie är gjord med syfte att klargöra hur algbiomassa av grönalger i blandad mix fungerar som gödslingsmedel för små plantor av tall (Pinus sylvestris) och Gran (Picea abies). Samt att hitta förklaringar över varför algerna påverkar plantornas tillväxt.

Detta arbeta har utförts för att undersöka hur höstplantering av täckrotsodlad Gran (Picea abies) och tall (Pinus sylvestris) överlever och utvecklas jämfört med vårplanterad. Detta i ett led för att se om man kan utöka planteringssäsongen för att få en jämnare arbetsbelastning över säsongen både i plantskolorna och ute i fält. Man har undersökt hur en planteringstidpunkt på sensommaren och hösten påverkar granplantors överlevnad jämfört med plantering på våren. Studien är utförd som en survey studie i södra Sverige på täckrotsplantor av gran som planterats på medelboniteter 2007-2009 och inventerats 2010. Höst och vårplanterade granplantor är jämförda parvis med samma planttyp, ålder, proveniens och geografiskt område.

Det för skogsbruket viktiga boniteringssystemet grundas på skattningar av ståndortsindex (SI). SI beskriver markens naturgivna produktionsförmåga genom att ge en skattning av hur höga de grövsta träden kommer att vara vid en referensålder. I detta arbete jämfördes metoder för att skatta ståndortsindex med ståndortsegenskaper (SIS) med äldre respektive nyare formler för skattning av ståndortsindex med övre höjd och höjdutvecklingskurvor (SIH). Detta utfördes genom analyser av data från svenska långtidsförsök med gallring och gödsling (GG-försöken) rörande tall (Pinus sylvestris) och Gran (Picea abies). Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader mellan äldre och nyare formler för SIH på tall men inte på gran.

The aim of the study was to compare how the population of pine (Pinus sylvestris) and spruce (Picea abies) have changed between 1927 and 2013 in the oak landscape south of Linköping. A field study was carried out in 22 two kilometre lines which also had been studied in 1927. In these lines, which where ten meters broad and had a direction from west to east, the pines and spruces were counted, measured and classified by steam diameter. The obtained result was that the basal steam area (m²/ha) had increased for pine (44%) and spruce (57%) between 1927 and 2013. The amount of trees had increased in all diameter classes except thinner pine and spruce with a diameter of 5-10cm.

The knowledge of the chloride content and its fluxes and patterns in trees is insufficient. Increased knowledge would be desirable, one of many reasons is to be able to more efficiently meet the problems that the substance causes in the pulp industry. The purpose of this study was to examine and describe the chloride concentration of Norwegian spruce (Picea abies L. Karst.) in the south of Sweden. Furthermore the aim was to be able to predict chloride concentration from readily measurable site factors.

Denna studie beskriver effekterna beträffande överlevnad och tillväxt hos gran (Picea abeis L. Karst) vid tillsats av superabsorbent Luquasorb 1280R i samband med plantering under olika betingelser. Plantor i form av täckrot och barrot studerades. Tillsats av superabsorbent visade sig ha en positiv inverkan på de studerade parametrarna i jämförelse med referensmaterial utan tillsats av superabsorbent. Detta visade sig särskilt vid extremförsök under tak utan tillgång till vattentillförsel under försöksperioden, förutom vattentillsats i samband med plantering..

Skogen är en förnyelsebar energikälla som möjliggör för ett minskat beroende av fossila bränslen. Ur ett politiskt perspektiv minskar såväl klimatpåverkan som beroendet av importerad energi från oroliga delar av världen genom att ta tillvara skogsbränsle lokalt. I Sverige är sågverkens biprodukter fullt utnyttjade och därför har skogsbränsle i from av grot (GRenar Och Toppar) en av de största potentialerna till ökat uttag.Barrträdens barr är en omstridd fråga i samband med tillvaratagandet av grot. Barren står för en liten del av biomassan, men för en stor del av näringen i ett bestånd. Därför är det önskvärt att så mycket som möjligt av barren lämnas på föryngringsytan.

The southern part of Sweden, Skåne, is frequently exposed to storms causing great damage to Norway spruce (Picea abies L. Karst.) stands. A storm during the winter 1999/2000 raised the attention of the problem. A lot of forest owners got large areas of spruce stands wind thrown during this storm. Can naturally regenerated birch (Betula sp.) be an alternative on these wind-exposed sites? This was the main question I was facing when discussilig the problems with Esben Möller Madsen, Söderåsens forest district. The aim of this master thesis was to present an economic analysis of Norway spruce versus birch.

One key factor in silviculture today is sustainability. In order to achieve sustainability it may be important to restore lost nutrients to the forest after clearcutting. In order to calculate the removal, you need to know how much of different elements you will find in different tree compartments. The aim of this study was to investigate if the concentration of elements in different tree compartments of spruce (Picea abies (L.) Karst) were related to the moisture conditions of the site. Five plots at Risfallet (60º 21´ N, 16º 13´ E), was placed along a moisture gradient in a 40- year spruce stand.

Klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt samt storlek och formen på solbarr och skuggbarr studerades under hösten 2006 från tre granar (Picea abies) på tre olika platser. En metodanalys för pigmentextraktionen gjordes för att kunna använda den bästa metoden. Tre metoder testades och en passiv metod valdes med metanol som lösningsmedel.Den totala klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt bör vara högre i skuggbarren än i solbarren för samtliga granar. Ingen skillnad kunde visas för klorofyll a/b förhållandet eftersom förhållandet var olika mellan granarna och de skillnader som kunde visas för två av fallen var relativt små. Generellt var det tre gånger mer klorofyll a än klorofyll b i samtliga barr.

In Scandinavia, capercaillie are often associated with pine trees (Pinus sylvestris) in winter, with pine needles as the main diet. Few dietary studies have been conducted in Sweden and winter diet is subject to little debate. The interesting thing is that this "pine specialist? is also found in spruce (Picea abies) forest habitats where pine is scarce or unavailable. In many studies outside Sweden (primarily Central Europe) spruce is regularly observed in the winter diet, but I have found no reports on the selection of the diet in spruce forest areas in Sweden.

The storm Gudrun January 8-9 2005 felled about 70 millions cubic metres forest in southern Sweden. The majority of the wind damaged forest was spruce (Picea abies). In order to decrease the risk of wind damages in the future other trees species are of interest for forestry in southern Sweden. The purpose of this master thesis was to study if larch were more wind tolerant than spruce. The method was to compare larch, Japanese larch (Larix kaempferi Lamb.), European larch (L.